Tjugoåtta

I snart en vecka har jag andats och levt som 28-åring. Shit. Det låter ju gammalt. Nästan trettio. En glad korpulent kvinna i 30-årsåldern hade man skrivit om mig. 14 år sen jag var 14. Åldersnoja? Njaaae jag vill inte kalla det åldersnoja. Snarare insikt. Åldersinsikt. Finns det något som heter så? Minns att jag kände mig nästan vuxen när jag var fjorton. Hahaha skrattar och skäms lite över mig själv när jag tittar tillbaka på mitt så vuxna fjortonåriga jag. Tror snarare att jag var tjugo eller strax efter tjugo innan jag egentligen var vuxen. 

Nu känner jag mig vuxen och jag trivs ganska bra med mig själv nuförtiden. Det enda som känns lite sådär är den korpulenta delen av mig. Men fasen hellre lite fet och lycklig än smal som sticka och olycklig. Inte för att man behöver vara olycklig när man är smal, men jag har tyvärr inte samma ämnesomsättning som när jag var 20 och jag gillar mat och godis lite för mycket.

Måste däremot börja träna ordentligt. Röra på mig. Hur svårt är det att börja löpträna? Vi kan säga så här, jag har noll kondition nu och en mage som dallrar när jag hoppar. Hur går jag bäst tillväga för att komma igång och inte ledsna? Tips mottages tacksamt. Önskar mig ett par bra skor i julklapp. Behöver köpa lite nya träningskläder. Får lösa det efter att vi har flyttat. Ska ha visning på vår nuvarande lägenhet på torsdag och har tänkt börja packa den här veckan. Det är snart december.
Allmänt, Nostalgica | | 3 kommentarer |
Upp