Det har blivit vår
Ett nytt år välkomnade jag i det senaste inlägget. Hej 2016 och sen...Inget mer. Hopp vilken flopp. Eko. Haaalllåååå?
Finns väl egentligen inget att skylla på. Livet kom emellan. Jag har gått in här många gånger. Börjat skriva en rad men så har det inte blivit mer. Sen hade det gått lite väl lång tid och jag kände att det var så mycket att ta igen. Att berätta. Det har verkligen hänt mycket. Både bra saker, men för mycket smärtsamma händelser som jag inte har kraft att gå in på i detalj. 2016 började med att livet skrek ut tre gånger hur otroligt jäkla orättvist det är. Och jag förstår inte hur det kan vara så. Det kommer jag aldrig att göra.
Det som jag har blivit tvingad att förstå är att jag är otroligt tacksam för det jag har. Att jag får ha mina nära och kära här. Vi människor är till låns och vi måste glädjas åt varje sekund så länge vi får ha våra hjärtan hos oss.
Finns väl egentligen inget att skylla på. Livet kom emellan. Jag har gått in här många gånger. Börjat skriva en rad men så har det inte blivit mer. Sen hade det gått lite väl lång tid och jag kände att det var så mycket att ta igen. Att berätta. Det har verkligen hänt mycket. Både bra saker, men för mycket smärtsamma händelser som jag inte har kraft att gå in på i detalj. 2016 började med att livet skrek ut tre gånger hur otroligt jäkla orättvist det är. Och jag förstår inte hur det kan vara så. Det kommer jag aldrig att göra.
Det som jag har blivit tvingad att förstå är att jag är otroligt tacksam för det jag har. Att jag får ha mina nära och kära här. Vi människor är till låns och vi måste glädjas åt varje sekund så länge vi får ha våra hjärtan hos oss.
Mina två.