Media Management...Vad blir du då?

Detta är förmodligen den vanligaste frågan jag får när jag berättar vad det är jag studerar. Lika många gånger som jag fått frågan, lika många gånger har jag haft svårt att svara. Media Management? Vad blir jag? Vad är en media manager? Vad GÖR en media manager?!

Det känns både komiskt och lite pinsamt att först nu efter fem terminer och
142 995 kronor i studieskulder ha fått det helt klart för sig. Jag blir alltså den där reperatören som lagar den felande länken. På föreläsningen målade Örjan upp det något sånt här...
Örjan Petersson (2011)

Helt plötsligt blev min utbildning ganska enkel att förstå. Bilden ovan sammanfattar dessutom rätt precis vad det är jag faktiskt vill syssla med.

Efter Media Managementprogrammet kan man lite om mycket (eller snarare mycket om mycket). Vi kan se kopplingen och få delarna i ett medieföretag att arbeta tillsammans, parallellt, istället för emot varandra. Alla delar är viktiga, men kan inte fungera i ensamhet.

I helgen var jag hemhemma på Bästkusten där jag för ungefär hundrafemtionde gången fick frågan om "vad jag blir när jag blir stor". För första gången testade jag att förklara genom att beskriva bilden ovan och människorna runt middagsbordet förstod för ovanlighetens skull vad jag menade!

Jag slapp alla frågande blickar som jag brukar få när jag berättar att jag läser Mediekommunikation, företagsekonomi och medieproduktion och att jag sen vill jobba som informatör. Ett yrke som i stort sett alla jag träffar höjer på ögonbrynen åt och inte förstår vad det är. Att det ens finns ett jobb som kallas informatör. Lite skrattretande då det har funnits informatörer i Sverige sen 1950-talet. Jag tror att de flesta människor tar information och kommunikation så självklart att de inte tänker på att någon faktiskt ligger bakom meddelandet. Att det är någon som har skrivit texten, tagit bilden eller producerat reklamfilmen. Många förstår nog inte arbetet som ligger bakom kommunikationen som förmedlas.

Som jag beskrev möts jag alltid av höjda ögonbryn och frågande miner när jag försöker förklara vad jag ska bli när jag blir stor. Det brukar sluta med att jag ger upp och istället med ett stort leende säger att jag ska bli chef...och ha en tjänstebil. En mening jag la till även i lördags trots att jag faktiskt kunde förklara min framtida yrkesbana. Men man ska väl ha höga mål och ambitioner i livet?
Det har min mamma alltid sagt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0