Jag säger inte att jämställdhetsarbete är kasst, utan självklart är det viktigt med en mångfald. Framför allt tror jag att arbetet på så vis blir bättre och att man presterar högre. Men jag tycker det är fel att kvotera in folk bara för att det ska vara en jämn fördelning. Den med bäst kvalifikationer som passar bäst för uppgiften borde få jobbet! Sen om det är två personer, t ex en man och en kvinna, med samma kvalifikationer och arbetsplatsen har väldigt få män FINE anställ mannen då. Men om kvinnan har bättre kvalifikationer tycker inte jag att det är rätt att låta henne gå miste om jobbet bara för att hon är kvinna och vice versa.

En kompis till mig berättade att Sveriges Radio jobbar jättemycket för en bred mångfald. Jättefint, men jag hoppas att dom inte stirrar sig blinda på vad människor har för kön eller andra demografiska egenskaper.

På föreläsningen pratade Britt-Marie Ringfjord om Butlers teorier om att könsrollen är något vi gör och inte något vi är. En tanke jag tror mycket på. Könsrollen man uppträder i, hur man är som kille eller tjej formas från att man är liten. Hur man blir uppfostrad och hur kulturen ser ut. Arbete med genus på förskolor tror jag därför är något man bör satsa på om man vill jobba för jämställdhet i samhället. Redan på dagis lär man sig att flickor ska sitta tysta och vara söta medan pojkar får stoja, synas och höras "Dom är ju bara pojkar". Men det är bara flickorna som får gråta. Killarna ska inte visa sig sårbara utan vara tuffa.

Dock vet jag genom min mamma som är förskolelärare att man redan idag arbetar mycket med genus för att sudda ut dessa könsroller och göra oss till individer där man får vara den man är oavsett hur man kissar.

Detsamma gäller inom medierna. Jag tycker att det bara blir fjantigt när man i TV helt plötsligt började ha med kvinnliga "expertkommentatorer" vid fotbollsmästerskap som t ex VM bara för att det ska vara en tjej med. Jag vet inte hur många gånger jag suttit och irriterat mig på den där blonda tjejen som inte säger något vettigt utan upprepar dom manliga kommentatorernas kommentarer bara för att ha nåt att säga. Det känns orättvist och förlöjligande av oss tjejer. Om det bara är killar som är duktiga expertkommentatorer inom fotbollsvärlden,

kör på dom då!

Jag upplever det genom att ha diskuterat med Ringfjord och även kollat runt på nätet som att mycket genusforskning inom TV sker genom att studera olika karaktärer i TV-serier och program som riktar sig till oss vuxna. Curran m.fl. (2005) styrker detta och påpekar att forskningen kring studier av kvinnor och feminism inom medievärlden har en väldigt smal fokusering genom att ha enskilda kvinnor som studieobjekt. Författarna anser att det kan vara intressant och spännande, men att det nästan är omöjligt att säga något meningsfullt om skillnaderna och ansluta forskningen till ett bredare feministisk perspektiv.

Genom att t ex studera karaktären Bree i serien Desperate housewives ger det oss bara en bild av hur just hon framställs, men inte hur alla kvinnor i TV framställs.

Över huvudtaget tror jag att även inom TV bör fokus tas från vuxna och istället koncentreras på barnen. Jag vet inte om detta stämmer, men jag upplever det som att barnprogrammen bara blir värre och värre om man jämför när jag var liten. Det är tydligt vilka barnprogram som riktar sig till killar och vilka som riktar sig till tjejer. Sist jag var hemhemma tittade min syster och en kompis på nån sån Disneyserie (typ Jonas Brothers?) på Nickelodeon där killarna och tjejerna skulle tävla mot varandra i att tvätta bilar. Det slutade med att killarna klädde ut sig till tjejer och porrigt tvättade bilarna i bikini åmande med massor av skum för att vinna tävlingen.

Det här tittade alltså en 11-åring och en 6-åring på. Vad ger det för signaler? Vilka könsroller är det som framställs? Detsamma gäller t ex Barbie och ännu värre Bratz som inte fanns när jag var liten. Min syster fick på sitt barnkalas när hon fyllde 6 år en Bratzdocka som hade stringtrosor och var mer sminkad än fjortisarna man ser ute på stan. Vad säger en förälder vars 6-åriga flicka frågar om hon inte kan få likadana trosor som sin docka? Bratz finns även som TV-serie och på film så är det nånstans man bör arbeta med genus och jämställdhet så är det just bland barnprogrammen.

Nu undrar jag bara en sak: "Who's the hottest princess here?!"

---

Curran, J. Gurevitch, M. (2005). Mass Media and Society. 4:e uppl. Hoddler Arnold