Men hur ska de göra då? På vilket sätt ska dagstidningarna hänga med i utvecklingen? Jag tror att det är bra att försöka ligga steget före och satsa på de yngre, för hur hemskt det än låter så dör gamlingarna så småningom. Jag skulle i alla fall inte satsa mina pengar på mjölk som går ut imorgon om jag kan välja en som går ut om tio dagar.
Ok då har vi kommit fram till att tidningarna ska satsa på de yngre. Kommer de yngre börja prenumerera på dagstidningar när de blir 35 år? Troligtvis, eller högst sannoligt INTE. Just nu prenumererar jag på Svenska Dagbladet, men det är enbart för att jag får den gratis i tre månader mot en enkätundersökning efteråt. Läser jag tidningen? Ja det gör jag, i alla fall varannan dag och ja jag tycker att det är mysigt att bläddra i tidningen när jag äter frukost. Men trots att jag har en dagstidning för stunden tillbringar jag ändå mer tid med att läsa tidningar på nätet. Där kan jag få fler synvinklar på samma sak och jag blir uppdaterad MYCKET snabbare om det händer nåt nytt. Kommer jag börja prenumerera på någon dagstidning sen? Nej det tror jag inte. Inte om dagstidningen ser ut som den gör idag.
Liksom Erik Wilberg tror jag att dagstidningarna måste göra något nytt. Något mer drastiskt. De kan inte börja ta betalt för nätupplagan i den form som den är idag (med undantag Aftonbladet PLUS, som faktiskt funkar). Utan de måste erbjuda något mer. Ett mervärde. Något som gör att du och jag vill betala det där extra för att vi får så mycket mer! Ganska logiskt egentligen.
Aftonbladet PLUS har ett slags mervärde, men det går göra så mycket mer. Visst tidningarna kan erbjuda en mer djupgående artikel (fast hur långa artiklar orkar man läsa på nätet?), men de kan också erbjuda webb-TV från platsen med rörliga bilder och ljud. De kanske till och med kan erbjuda Live-bilder från platsen där nyheten inträffat? Vad vet jag? Jag tror att ett smart drag för en dagstidning är att samarbeta med andra företag som som redan är etablerade hos en yngre målgrupp och inleda ett samarbete med detta företag och skapa något ihop. Erik Wilberg kallade detta nätverksekonomi och är något som flitigt används inom flygbranschen. Ford m.fl. (2005) förklarar att företag har mycket att vinna på i relationer med andra företag. De kan genom "activity links" knyta ihop sina aktiviteter som till exempel Ryan air har gjort att de flyger över resenären till London och National Express kör resenären vidare med buss till ett hotell som också är knutet i en relation. Alla tre företag tar hjälp av varandra och jobbar jämsides för att få så många resenärer som möjligt.
Detta är ett tänk som tidningsbranshen bör skaffa sig. Hur som helst MÅSTE de hitta på nåt mer och journalistik idag och ännu mer i framtiden handlar inte om att bara skriftligen kunna förmedla något. Utan journalisten måste kunna använda fler kanaler och vara multikompetent! Något som talar gott för journalisterna som utbildas här i Kalmar. Puuuuh pustar jag ut. Jag kanske inte behöver försörja Herr Qvist livet ut.
Två blivande lyxlirare?
Mulitjournalist VS Informatör
Ford, D. Gadde, L-E. Håkansson, H, Snehota I. (2006). Business Marketing Course: Managing In Complex Networks. 2:a uppl. Chichester: John Wiley And Sons Ltd.
Küng, Lucy, Picard, Robert G. & Towse, Ruth (red.) (2010). The internet and the mass media. 2:a uppl. Los Angeles: SAGE