Radiotjänst reklam från Youtube

Liksom Olof Hultén tycker jag att Public Service är jättebra. Ett innehåll som är tillgängligt för alla med en enhetlig avgift som har ett brett och varierat utbud av information, underhållning, sport, kultur och folkbildning.

Utbudet är brett och varierat. När det kommer till TV lyckas SVT tillgodose nästan hela Sveriges befolkning förutom en skara som jag tycker att dom missar. Ungdomarna, eller till och med kanske ska säga dom unga människorna som befinner sig nånstans mellan 12 och 30 år. Det är inte speciellt ofta som jag slår på SVT när jag sitter i soffan en kväll framför TVn. Jag brukar i och för sig titta på Vem vet mest? som går på tvåan kl 19 på vardagarna. Fast det kallar mina kompisar mig pensionär för. Jag tittar även på SVT när det är Melodifestivalen och vid valet tittade jag på ett par debatter. Någon gång emellanåt går det kanske också nån film som jag kikar på. Det är inte det att jag inte har nåt att titta på om kvällarna, för jo det har jag! Det går massa program på alla kommersiella kanaler. Dock är hälften skräp som jag tittar på och skäms.

Jag menar inte att SVT ska börja sända skräpserier a'la Kungarna av Tylösand och Bartenderskolan, men dom borde sätta sig ner och fundera ut något som tilltalar oss unga människor och kan konkurrera med skräpet på dom kommersiella kanalerna. Vad har SVT att förlora?!

Enligt Hadenius m.fl. (2008) var sändningstiden på SVT 187 timmar per vecka vilket borde ha ökat ganska mycket sen dess då SVT lägger ut sina program i 30 dagar på Internet. Alltså kan SVT inte skylla på att det inte finns tillräckligt många timmar till att sända program som passar unga människor. Av 187 timmar borde dom unga människorna i alla fall få en tredjedel vilket betyder 62,3 timmar i veckan med program som är riktade till oss unga människor.

Inser inte SVT snart att dom borde rikta sig mer till landets unga människor kommer dom förmodligen om inte allt för länge försvinna. Den äldre skaran som tittar på SVT idag kommer ju att dö så småningom och vi den yngre generationen som växer upp känner ingen lojalitet gentemot SVT så kanalerna kommer stå utan tittare jämt förutom när det är Melodifestivalen och vart fjärde år när det är val på gång. Sorry!

En till grej som arbetar mot SVTs existens är den otäcka mottagaravgiften! En enhetlig avgift för alla låter toppen tills man tittar på räkningen som en gång i kvartalet dimper ner i brevlådan. 519 kr är en förmögenhet för en student som lever på lånade pengar. Det är 2076 kr om året som till stor del går till kanaler som man knappt tittar på. Dessutom betalar man 99 kr i månaden för dom kommersiella kanalerna som i alla fall jag upplever mig få ut mycket mer av.

1188 kr om året för 17 kanaler jämfört med 2076 kr om året för tre kanaler

(och ja Sveriges Radio också). Det känns inte speciellt rimligt.

Hadenius m.fl. (2008) förklarar att den höga kostnaden bottnar i kanalklyvningen år 1969 (!) då man anställde mer personal för att producera program in-house. På längre sikt gjorde den expansionen att de fasta kostnaderna ökade alltför mycket. Från 1980 till 2005 har personalen minskat igen med 25 % vilket ändå inte verkar ha hjälpt. Vidare beskriver författarna att det som kostar alltmer pengar för SVT är alla stora sportevenemang som OS och liknande då det är fler kanaler idag som är med och konkurrerar om att få sända evenemangen och på så vis pressar upp priserna.

Jag tror att SVT och Radiotjänst måste tänka om. Dom måste följa med i utvecklingen. Ett förslag vore att lägga in mottagaravgiften i skatten, och göra nån speciallag så att inte politikerna kan gå in och bestämma över det som sänds genom hur mycket pengar som ska tilldelas Public Service. Annars får man väl göra som Hultén berättade hur grekerna löst det hela genom att lägga in mottagaravgiften i elräkningen. Oavsett hur man gör slipper man på så vis smitare som inte betalar. Jag minns kalabaliken som utbröt när Radiotjänst gjorde razzia i studentkorridoren jag bodde i förut.

Public Service, i allmänhetens tjänst...Men för sjutton, lyssna på allmänheten då! Jag vet ingen som är nöjd över hur systemet funkar idag.

---

Hadenius, S. Weibull, L. Wadbring, I (2008). Massmedier Press, radio och TV i den digitala tidsåldern. 9:e uppl. Falun:Ekerlids.